När de första europeer kom till Zanzibar för 700 år sedan trodde de att landet var barbariskt och befolkat med vildar. Vad de fann chockade dem. Här fanns en kultur som i mångt och mycket översteg deras. Swahilikulturen bedrev handel så långt bort som till Kina.

Geografi

Unguja ligger 36 km från fastlandet där sundet är som smalast och 216 km från Dar Es Salaam. Den är 85 * 39 km och med sina 1660 km2 den största ön i Östafrika. (Jmf Gotland = ca 3000 km2). De centrala och östra delarna består av lågland med endast liten nederbörd. Här fanns endast ett fåtal fiskebyar ursprungligen. Västra delen är bördig, med mer regn och tätbefolkad. Högsta punkten på ön är Masingini Ridge 120 möh. Ön Pemba ligger 40 km norr om Unguja. Är 67 * 23 km och med en yta på 985 kv.km. En kartbild visar tydligt att de båda öarna är olika geologiskt. Pemba bildades vid en tidig förkastning medan Unguja avskiljdes från fastlandet under senare tid. Troligtvis pga att mellanliggande landremsa sjönk.

De två andra bebodda öarna är Tumbatu n.v. om Unguja samt Uzi vid Ungujas sydvästra strand. Uzi är förbunden med huvudön med en bro genom mangroveträsken. Ön Latham är en utlöpare av en korallklippa som är 275 * 155 m och endast 3 m hög. Här finns mycket litet växtlighet men ett rikt fågelliv (sjöfågel och en del flyttfåglar).

Prisnivån på Zanzibar är mycket lägre än hemma, För varmrätt betalar man 5 – 12000 TZS vilket motsvarar 30 – 90 SEK. Lokalt kan man äta för någon tia. En stöl kostar 10 – 15 SEK, ett glas vin 15. Zanzibar är mycket mindre exploaterat än man kan tro men Unguja som huvudön heter är stor så det finns rätt många hotell. Ofta är hotellen byggda lokalt och saknar all känsla för detaljer och funktionalitet - dvs kvalitet. Vissa större hotell är också helt baserat på italienska turister med t ex menyn helt på italienska. En stor kvalitetshöjning och bredd har skapats senaste åren. Tursitnäringen är idag Zanzibars största inkomstkälla. Natur Öarna var för länge sedan täckta av regnskog men urskogen finns endast kvar vid Jozani på Unguji. Ön har inte många större däggdjur men både flodhästar och krokodiler kan från Pangani flodens utlopp på fastlandet nå ön ibland. De blir dock aldrig långlivade. Zanzibarleoparden är troligen utdöd idag även om den existerade på 70 talet. Drygt 100 olika stannfåglar finns på öarna däribland fåglar som är ursprungliga i Asien, i Malaysia och Indonesien. Insektslivet är rikt tack vare den stora artrikedomen bland växter. 30 arter ormar varav fem giftiga existerar på Unguja. Den endemiska Red Colobus apan finns i Jozaniskogens nationalpark strax väster om byn Paje på östkusten. Det marina livet är mycket rikt med t ex jättesköldpaddor som besöker de mindre öarna och korallreven runt alla öar. Klimat Zanzibar har tropiskt klimat, men de ständiga havsbriserna gör att värmen ofta inte är så dövande. Medeltemperaturen i Stonetown varierar mellan 24,7 och 29,1 °C. årsnederbörden i Stonetown är 1570 mm och för Wete på Pemba 1953 mm. På båda öarna är nederbörden mycket variernade och större i de kuperade områdena. Regnperioden med de långa regnen, masika, inträffar i april-maj och de korta regnen, vuli, i november-december. Den varma och relativt torra nordostmonsunen , kazkazi, blåser från december till mars och sydvästmonsunen, kusi, från juni till oktober då vädret är som torrast och svalast.

Historia

Unguja har använts som centralort för handel i ett mycket stort område: Indien, Kina, arabvärlden, Mauritius, Seychellerna, Kongo, Kenya, Tanzania, Uganda, Moçambique och övriga Afrika. I början av 1800 talet startades kryddodling. En näringsverksamhet som fortfarande är omfattande på Pemba även om den inte har samma vikt som i början på 1900 talet.

Zanzibar är en arkipelag men huvudön Unguja kallas ofta Zanzibar då den med med sina långa vackra stränder är mest populär som turistort. Zanzibar har fördubblat sin befolkning sedan 1980 till ca en miljon i dag. Befolkningen består av afrikaner 75%, araber 17%, indier 6%, komorianer, goaner, europeer, somalier m fl. Zanzibars ursprungsbefolkning är de sk shirazerna (sing. Mshirrazi, plur. washirazi). De är ett bantutalande (swahili) folk som alltid varit ovilliga att kalla sig afrikaner. De flesta var jordbrukare och fiskare men många också anställda som sjömän och i kopra och kokosfibertillverkning. Washirazi delas in i tre nationer: Wapemba på Pemba, Watumbatu på ön Tumbatu som anses vara det äldsta av de swahili talande folken samt Waunguja i södra och centrala Unguja samt på ön Uzi. Många waunguja med aristrokratiskt ursprung bor på Mafia idag och kallar sig washirazi. De tre nationerna styrdes av olika kungadömen. Wabara kallas de afrikaner som har sitt urssprung från fastlandet och är ättlingar till frigivna slavar. De delas in i wahuru (ej urspungligen swahilitalande) eller mahadimu som vill identiefera sig som washirazi eftersom de är swahilitalande immigranter från Kenya och Tanzanias kuster. En stor del av afrikanerna idag är nyligen invandrade från central- och öst-Afrika.

Till skillnad från fastlandet nåddes öarna mycket tidigt av epokgörande uppfinningar såsom ångmaskinen, telegrafen och telefonen pga sitt rika utbyte av folk och handel. Trots detta uteblev industrialiseringen. Sjögräs odling (konsistensgivare till bl a tandkrämsindustrin), nejlikproduktion och inte minst turism är de viktigaste inkomstkällor för öarna. Kistmakare är ett konstärligt yrke på ön och mycket vackra sjömanskistor kan köpas. Kryddproduktionen är störst på Pemba men många nejlikoträn finns också i nordvästra Unguja. Det är blomknoppen man skördar och sedan torkar. Nejlikan försämras inte vid lagring och är därför lätthanterad. Mesta delen gick åt till kryddning av cigaretter i Indonesien. För 100 år sedan kom 80 % av värlsdhandelns nejlika från Zanzibar och nejlikproduktionen utgjorde 95 % av öns exportinkomst. Idag är nejlikproduktionen av mycket lägre ekonomisk vikt.